Post ID 00275

Author: GreveSoygurt

2-3 år: Följde efter en av våra katter vilket sluta med att jag ramlade ner från en stol och körde armen genom en glasruta. Blödde som tusan och jag har fortfarande kvar ett stort fult ärr

2-3 years old, I followed one of our cats, which ended with me falling from a chair running my arm through a pane of glass. I bled like hell, and I still have a nasty scar.

---

Post ID 00281

Author: Chemicalien

Jag och min 2 år yngre bror var ute och skjöt luftgevär. Vi hade var sitt, och vi var 10 resp 12 år ungefär. Jag tänkte att det vore häftigt att se när två avfyrade diaboler träffade varandra i luften, jag föreslog då att vi skulle sikta väldigt noga på varandras mynningar och sen avfyra exakt samtidigt. Som tur är var jag så smart att jag bara 10 sekunder efter att ha sagt det, kom på att det kanske skulle vara farligt.

Me and my two year younger brother was outside plinking with our air rifles. We both had our own, and we were 12 and 10 respectivly.

I thought it qould be cool to see two pellets hitting eachother in the air, I therefore fielded thw brilliant idea to very carefully aim at the end of eachother’s barrels and fire at the exact time

Luckily about 10 sec later I came to the conclusion that there might be one or two safety issues with the plan.

---

Post ID 00292

Author: FluffsterBunny

ca 14, på hösten. Fanns en jättelång brant backe som var cykelväg. Vi va ute och gick och hade som vanligt inget att göra, så vi började samla ihop högar av löv och la på cykelvägen. Tre fina högar blev det, och i högen längst ner gömde vi en stor sten. Sedan la vi oss i skogen bredvid och höll utkik. Snart kom en kille från vår skola (värsta keffot), han kommer på cykel i full fart. Ena foten på trampan i det nedersta läget så att säga drar han foten genom första, andra lövhögen. När han når den tredje gör han likadant, och slår i foten något kopiöst, vrålar som en stucken gris och vinglar rakt fram i slutet av backen (där vägen svängde) å rakt fram i skogen. Träffar ett mindre träd och halkar av tramporna så han slår pungen i ramen. Vi vred oss av skratt i 2 veckor efter det.

About 14 in the autumn, there was a long, steep hill with a bike path in our area, me and some friends were out walking with nothing to do.

So we started gathering leaves into piles and made three bid piles on the bike path, the top two only had leaves, but in the bottom pile, we hid a big stone.

We hid in the woods and watched…

Soon a guy from our school came by, this was a guy we hated, and he came at full speed down the hill.

As he goes down the hill, he has one foot on the pedal at the bottom position, and uses that to run through the first leaf pile, the second leaf pile, the third leaf pile…

He screems as his foot hits the rock, starts wobbling straight ahead through a turn of the path, hits a small tree, slips off the pedals and seat and smashes his  balls into the frame of the bike.

We laughed so hard that we could not stand up straight over the next two weeks.

---

Post ID 00303

Author: siverta

Min far har psoriasis. Han hade ett solarium med lite extra starka UV rör i. Jag visste att i början skall man max sola 1 minut för att bygga upp pigmenten i huden. En kompis till mig tyckte att vi skulle testa men 1 minut var lite för klent. Han solar 15 minuter och jag 20. Vi var inte i skolan på en vecka och sedan kunde vi dra bort skinnbitar från kroppen stora som femkronor större än så gick inte då gick huden sönder. Man blir liksom gul under huden. Som tur var solade jag bara överkroppens framsida. Randen efter kalsingarna syntes i ett halvår efteråt.

My dad has psoriasis, he had an indoor tanning machine with extra powerful UV tubes in it.

I knew that you should start with using it for only 1 min to build up your tolerance. A friend of mine thought we should both try it, but 1 min seemed too short. So we decided to that he should tan for 15 min and I should go for 20 min.

We were not in school for a week after, and later we could pull coin sized flakes of dead skin off.

Luckily I only tanned my top half, but you could still see the line of my underwear in my skin six months later.

---

Post ID 00342

Author: Drevet

Runt 5 års åldern när man var liten och aktiv spelade jag och en kompis lite fotboll inomhus då vintens kyla blåste utanför och två små killar inte kunde sparka boll på tomten i det trygga villa området. Sagt som gjort blev det en intensiv match med högt tempo och många finter problemet låg i att i mitten av våran “plan” låg det en matta som ung och konstruktiv pojke man var traskade man med bestämda steg till garaget för att få med sig 3 tums spik och spika fast mattan… Synen när modern i hushållet skulle dammsuga var så att säga udda… mattan satt fast och golvet byttes en vecka efter då det var ett fint parkett golv…

I was about 5 years old, the winter wind blew cold and me and a friend played some football [soccer to you US guys]. Well the match became intense, with plenty of action and fints, however there was a problem…

In the middle of our field there was a carpet on the floor, and it would just not stay still!

Well as a young man, with a constructive and solution oriented mind, I walked purposefully down to the garage and got some three inch nails and a hammer, and nailed the carpet down.

The face my mom had when she was going to vacuum clean the room was odd…

The carpet was stuck, and the expensive wood floor was replaced in a week.

---

Post ID 00357

Author: icarus_gbg

Jag skulle öppna en limburk med munnen en gång. Frågan är ju hur jävla dum man får vara. Det var självklart superlim och efter fem sekunder kunde jag inte öppna munnen. Detta var på träslöjden och det var första lektionen. Jag tyckte att saken var jävligt rolig då också, likaså mina klasskompisar, så alla garvade ju såklart. Det gjorde ju inte ont eller så. I alla fall inte tills jag garvade så mycket att jag slet loss stora delar av mina läppar. Mölndals Sjukhus låg som tur var inte SÅ långt ifrån skolan och min lärare körde ner mig snabbt som fan

School day with wood working as the first lesson, for some reason, I decided to try and open a bottle of glue with my mouth, it was superglue naturally, and five seconds later I had glued my mouth shut!

Both me and my friends found the situation hilarious, I wasn’t in any pain or so, so everyone started to laugh, however I laughed so much that I managed to rip pieces from my lips!

Luckily the local hospital was close by, and my teacher quickly drove me there!

---

Post ID 00362

Author: Shantak

6-7 år: Ska tvätta händerna efter ett besök på toaletten och möter en kille som är ca tre år yngre än mig och som är en bror till än av mina jämnåriga polare. Tar tvål och säger åt lillkillen att jag ska testa en grej och gnuggar sedan in två i hans ögon. Han börjar ju helt klart böla och jag står och tycker att han är en fjant men sedan tar jag själv tvålen i ögonen för att visa att det inte gör så ont. Vi är tydligen fjantar båda två.

6-7 years old, in the toilets, about to wash my hands, a three year younger boy, brother to one of my friends enters.

I take soap and water, and tells him that I want to show him something, and rub it into his eyes. Naturally he starts crying, and I stand there calling him weak for crying, and to prove that it wasn’t a big deal, I rubbed the soap in my own eyes.

Apparently we were both weak…

---

Post ID 00402

Author: Otymplig

11-12 år: Stoppa Tigersmällare i apelsiner och kastade ut från balkongen. Eftersom vi satt hukade och kasta över axeln. Efter 2-3 apelsiner hör vi en djävla massa svärande. När kollar over räcket så ser vi grannkärringen stå med en tvättkorg indränkt i apelsin.

11-12 years old, me and some friends used to put firecrackers in oranges and threw them out from the balcony.

We were hunched down and threw them over our shoulders, after 2-3 oranges we hear someone swearing a lot, a neighboring woman stood down there with a basket of laundry completely drenched in exploded orange!

---

Post ID 00498

Author: lynar

ca 4 år, Klippte av telefonsladden när farsan snackade i telefonen. Kommer ihåg att det var någonting viktigt, och mobiler fanns knappt då, så han fick åka in till stan för att fortsätta konversationen (ca 2 mil).

About 4 years old, cut the telephone cord when my dad was using it, I remember it was something important, mobile phones hardly existed, so dad had to drive in to town, about 2 Scandinavian miles [20km to everyone else], to continue the conversation.

---

Post ID 503

Author: missCrank

Jag är född 1 ½ år före min lillebror, vilket innebar att jag även började knalla runt på benen före honom. När han skulle börja lära sig gå så var han tvungen att ha hjälm på sig 24/7 eftersom jag hela tiden knuffade omkull honom. Något som jag har lite dåligt samvete för idag eftersom min bror betyder allt för mig men vafan man var ju bara en liten skitunge

I am one and a half year older than my brother, this meant that I started walking before him. When he was learning to walk, he had to wear a helmet 24/7 as I would push him over all the time.

This is something I still feel bad about as he means everything to me, but what the hell, I was just a little bastard back then.

---

Post ID 00521

Author: Herr_Oin

6-7 år. Jag och min jämngamla kusin hade en period i livet då vi lade ut saker på vägen, mestadels gammal frukt men så en gång så kom vi på att man kunde göra en färgbomb av en såndär plastboll man får i kinderägg. Vi lägger ut en sådan i jätteformat, fylld med olja och svart oljefärg och nåt mer kletigt vi hittade i en närliggande verkstad, på vägen och lite senare så kör en bil på den. Det var en väldigt fin cab av dyrt märke med en brat bakom ratten och denna cab fick då asymmetriska svarta flames…

6-7 years old, me and a cousin had a period in our lives where we liked fruit and stuff on the road to watch it get run over.

One day we thought we could make a colour bomb out of a Kinder surprise toy container, we made a huge one, filled with oil, black oil paint and other gooey stuff we found in a near by workshop, and put it on the road where it got run over by a beautiful convertible from a high end mark, driven by a brat, this convertible got some asymmetrical black flames…

---

Post ID 00547

Author: Flytande_argot

När jag var liten så ägnade jag och mina polare ofta oss åt att fiska och klättra i träd. Vi byggde även flottar, anlade bränder, gick på upptäcksfärder och plockade bär när det fanns sådana att tillgå - vi var med andra ord helt vanliga ungdomar som njöt av tio veckors frihet innan skolan började igen. Den här sommaren hade vi av någon outgrundlig anledning fascinerats rejält av det faktum att bensin brinner på vatten. Vi hade även fascinerats av att torrt gräs brinner, att aceton är synnerligen brandfarligt och att om man har en stor klunk T-gul i munnen och sedan sprutar ut den ur munnen med en tändare framför så antänder man den mest motsträviga enbuske. Hur som helst hade jag och mina barndomsvänner Andreas och Jocke precis fått sparken från vårt jobb som reklamutbärare åt Pizzakungen eftersom han upptäckt att vi istället för att dela ut reklamen dumpade den bakom en stor sten i skogen. Vi kände oss lite nere och beslöt oss för att liva upp stämningen genom att elda lite bensin på olika vattendrag runtom i Gävle.

Vi köpte på oss ett par liter 96-oktanigt på en mack och drog iväg ut i sommarnatten. Likt irrbloss i forntida myter gled vi runt i Gävle och lät vår bensin skapa lågor som dansade runt på sjöar, bäckar och åar innan vi cyklade vidare, lyckligt ovetande om gränsbranden som just får fäste i vassruggar och strandbryn. Som stor final tänkte vi hälla ut återstående litrar i havet bakom Gävles reningsverk, på den landtunga som av sportfiskare helt enkelt kallas för T:et pga av sin form.

Området bakom reningsverket hade sedan länge använts som avstjälpningsplats av mindre nogräknade gävlebor, så där kunde man hitta allt från oljefat med konstiga kemikalier till blommiga soffor och säckar med gamla tidningar. När vi närmade oss T:et så upptäckte vi ett gammalt bilvrak och vår bensineldarturné tog en ny dramatisk vändning. Istället för att låta bensinen låta brinna harmlöst ovanpå vattenytan så skulle vi fjutta eld på bilvraket istället. Ja, det var ju nästan som att göra kommunen en tjänst, ett bilvrak mindre att ta hand om.

Så vi öste på, riktigt dränkte in bilfan med bensin och hällde sedan en lång bensinsträng bort från bilen vis av ett otal förlorade ögonbryn och luggar och tände sedan på. När man ser folk som anlägger bränder på tv genom att dränka in något med en vätska som dom häller ur en dunk för att sedan slänga dit en tändsticka för att sakta se på hur lågorna långsamt får fäste, så kan jag meddela att det INTE är bensin i dom dunkarna. Bensin gör ett lustigt litet ”VOFF”:ande ljud när den tar eld och ljudet som uppstår när lågorna letar sig in i en bilkupé full av bensinångor ska vi inte ens tala om. Men vi kan konstatera att Det började brinna av bara helvete även om bilen inte exploderade på det sätt man ofta ser på tv.

Vi stod där och betraktade vår skapelse som brann med sotiga flammor i den ljusa sommarnatten. Plötsligt hör vi utifrån själva T-udden:    ”Va fan Lasse, det ryker ju där borta!” ”Men va i helvete, det brinner ju…” ”Satan, det är ju för fan din bil som tagit eld!”

Vid det här laget stod det plågsamt klart för oss i bensintrion att bortförklarningar inte skulle hjälpa, inte heller några släckningsförsök eftersom den enda vätska vi hade tillgänglig bokstavligt talat skulle vara att slänga bensin på lågorna. Så längs grusvägen kommer ”Lasse” och hans skarpögde vän stövlande. Så vi gjorde det enda rätta. Vi började cykla som små galningar, rätt trygga i vissheten att dom knappast skulle komma efter oss i sin bil.

Ja, det var väl egentligen slutet på den historien. Vi åkte inte dit. Ingen dog. Lasse fick väl förhoppningsvis ut pengar på sin försäkring, och bilen, ja, den står fan kvar där än, eller det som är kvar av den.

Me and my friends were having a lovely summer break from school, this was in a period of our lives when we were fascinated with fire, we had just been fired from our summer job when it was found out that instead of distributing ads for a local pizza place, we had hidden the ads behind a big rock in the woods.

We were feeling a bit down, and decided to get some petrol and play with fire in some of the streams and rivers around the city of Gävle.

We bought a few liters of 96 octane petrol and let our fires dance across lakes, rivers and streams in the warm Swedish summer night, we biked on blissfully unaware of the fire that just had started in the dry grass…

As a finale we decided to dump the last few liters of petrol in the sea behind the water treatment plant, on the stretch of land called “T:et” [the T] due to it’s shape.

This area had long since been used as a dumping ground by the less conscientious citizens of Gävle, you could find anything from old barrels of strange chemicals, to flower patterned sofas and bags of old magazines.

As we got closer to T:et, we saw a new car wreck, and our plan changed…

Instead of just burning the petrol on the sea, we were going to burn the wreck!

We even justified it by telling ourselves that we were doing the city a service as it would be one less wreck to deal with…

Well, we just drenched the wreck in petrol, and using experience paid with lost eyebrows, poured a small string of petrol as a wick…

Now, this was not like in a film, where the guy lights the fuel and it slowly spreads to ignite fully, petrol doesn’t work like that.

Petrol makes a “whoofff!” sound, and the sound of when the fire reaches a car full of petrol vapor is something completely different…

We stood there watching our handywork when we heard two voices comming from further out…

“Shit! Lasse, there is smoke over there!”

“What the hell, there is a fire?!”

“Oh shit! Your car has caught fire!”

At this point it is painfully obvious to all of us in the petrol trio that no explanations would ever be of use, we couldn’t even help extinguish the fire, the only liquid we had would litterarly be like putting fuel to the fire.

We see that both “Lasse” and his sharp eyed friend are fast approaching, so we did the only correct thing, we got the hell out of there!

In the end, we never got caught, no one died, and the car was hopefully insured.

But the wreck still stands where it burned…